Det har varit en sömnlös natt, i alla fall för mig. Jag vred och vände mig av smärtor från kl 22 till 4 på morgonen imorse! 3 timmars sömn blev det dock innan Fisen vaknade, dock kunde vi gosa nån timma i sängen innan vi gick upp och det kändes skönt :-) Jag känner mig inte särskilld trött faktiskt, trots bara 4 timmars sömn dom senaste nätterna.. Kommer ihåg att jag aldrig kände mig trött inför förra förlossningen heller. Jag hade all energi i världen och målade ju om vardagsrummet och bakade som en världsmästare, haha. Nu denna gången har jag planerat dagarna så det knappt hinns med toabesök känns det som, men det är bara bra. I alla fall för någon så otålig som mig ;-)

Jag har värkar nu med och känner att dom har ändrat karaktär sedan i måndags. Mer stickiga och gör rejält ont! Jag har en tid hos Barnmorskan i eftermiddag som jag faktiskt tänker släpa iväg mig på (om det nu är fysisk möjligt) och sedan får vi se vad hon tycker vi skall göra.

Till Dagen D har jag bestämt mig för att till 90% åka in med ambulansen, då jag har en väääldig stark känsla av att det kommer att gå ruskigt fort när det väl sätter igång på riktigt. Och då känns det säkrare att sitta med kunnig personal i samma bil (som får använda gasen & blåljus för att komma fram) än med en nervös och ikke blodtålig sambo ;-)

Så kan han köra iväg William till barnvakten i lugn och ro, packa om det inte har hunnits med och behöver inte komma hem onödigt tidigt ifrån jobbet! Perfekt, eller hur?
Nej, men mindre stressigt blir det för mig känner jag :-)