!

Fitness is my Life, Í will Squat untill I Die!

Det här inlägget började som ett litet kort mejl till min vän, min underbara J som alltid fyller mig med positiv energi, som vet vad jag behöver, som tar mig för den jag är och som alltid har ett gått råd i bakfickan, som drar mig ur sängen, in på gymmet, tidigt på morgonen! Jag skrev och skrev, ville egentligen något helt annat men kände att det bara rann ord ur mina fingrar.. tills jag insåg hur mycket jag faktiskt hade skrivit, och framförallt VAD jag hade skrivit! Att jag vid nuläget även hade gråtit så mycket att jag knappt såg skärmen! Sen tänkte jag 'Skackars hon som ska behöva läsa om mitt elände...' Men det är sånt vänner är till för, är det inte det? De tar dig för precis vem du är, vilket skick du än befinner dig i så tar dom din hand, ger dig en kram och viskar i ditt öra: 'Du är stark' Hej Söt <3 gick det bra på gymmet? saknar Dig! Jag har ju fått Thors ögongrejs (såklart) plus lite halsont som sagt, lite mycket nu tror jag så kroppen säger ifrån på det viset. Jag är helt slut på energi, jag klarar inte ens av mina egna barn för tillfället. De dansar mig på huvudet, båda två, äter aldrig, bråkar och skriker konstant, sover urdåligt, är en pina att byta blöja på och klä på... jag skulle kunna fortsätta... BVC säger *det går över* men det har dom sagt länge.. grejen är att´: jag orkar faktiskt inte längre! Allting här hemma krånglar: Toaletten, disk- och tvättmaskin, vattnet överhuvudtaget...Det har ju inte varit drickbart sedan oktober så jag har konkat hem vatten, både köpt och fyllt på vatten lite här å var i vattendunk.. Jag känner mig konstant matt, sjuk och orkeslös, samtidigt har jag ändå en himla varm och go känsla inom mig. Jag är inte bitter, bara väldigt ledsen och besviken över hur sak och ting har blivit. Jag är ju glad och positiv annars. Allting ordnar sig till slut. Det brukar det göra! Men just nu är allting bara för mycket. Och den känslan att man sitter ensam och övergiven (arbetslivet) är så tung och jobbig att allt emellanåt, endast några minuter, känns oändligt meningslös och förjävlig! Jag vet att jag inte är ensam, jag har mina vänner, mina hjärtan, nära mig. De är endast ett telefonsamtal, 10 minuters bilresa ifrån mig. Men det känns inte rätt att åka och gråta ut sig hos någon när andra människor har det så mycket värre.. Jag har mycket, ändå så lite.. Min mamma är borta, väck... Min Pappa har jag inte hört ett pip av i flera månader... Inte mina syskon heller... Att inte ha något jobb, och någon säker inkomst, tar hårdare på mig än vad jag trodde. Att behöva knacka på hos socialtjänsten och be om pengar, att behöva söka bostadsbidrag och att behöva sätta sig hos arbetsförmedlingen är fruktansvärt! Att, av personer som verkligen inte känner mig, bli så otroligt dum- och latförklarad är inte snällt! Mår man inte dåligt sedan innan så gör man det ju garanterad efter första mötet! De vill inte ge mig en krona förrän jag har länsat mina (förståligt) och barnens (inte förståligt) sparkonton. Pengar som inte bara jag, utan deras familj och släkt har sparat ihop på två konton, pengar som inte ens är ämnade till mig eller dem (just nu) utan ett startkapital till senare i livet (studier, körkort...) Jag är allt annat än lat! Jag har helg jobbat varannan, nästan varje helg sedan William var 5 månader, Jag har jobbat tills nån gång i mitten av Thors graviditet. När även han var 5 månader började jag helgjobba IGEN, denna gången (alltså hela 2013) nästintill varenda helg, jag tror att jag har jobbat 45-48 helger förra året. Det är inte så fantastiskt om man tänker efter.. Resterande dagarna på veckorna har jag suttit ensam hemma med mina barn och varit mammaledig - för övrigt har jag alltid sommarjobbat HELA sommarloven sedan 2006, jag har aldrig slösat pengar eller tackat nej till jobb, ALDRIG! Jag har flyttat från Arvika till Strömstad för att jag fick jobb här (där jag för övrigt, ganska ofta, jobbade nästan dygnet runt och knappt gjorde annat än jobba och sova) Jag blev till och med månadens anställd en gång! Och nu kommer då fröken socialtjänst och menar att jag möjligtvis saknar arbetsmoral och har samarbetssvårigheter eftersom jag inte har klarat av att skaffa mig något fast jobb sedan gymnasiet... Jag är besvärlig, jag är bekväm och borde anstränga mig mer. - Jag undrar då vem som saknar arbetsmoral, med tanke på bemötandet jag fick..? Någon kanske är trött på sitt eget jobb? 'VEM vill anställa när det går fint att låta ungdomar glida runt på säsongsanställning, extra vid behov och återigen säsongsanställning? Eller sedan en gravid kvinna? Eller en som är gräsänka på veckorna (numera ensamstående mamma) och ingen dagisplats till barn? Var skulle jag ha gjort av barnen under tiden jag jobbade?' - Men det hade hon inget svar på. Nej, hon tyckte att jag behövde komma ut på PRAKTIK för att lära mig att SAMARBETA MED MÄNNISKOR, hur det går till på ett arbete (upp på morgonen, komma i tid, prestera, osv...)!!! Förstår ni att man blir lite, jämt något frustrerad, jag totalt jävla lack på människan, när de vill stoppa mig i arbetskläder med tryck: SAMHALL på?! ( Inga fördomar - men hallå???) Jag vet inte var jag har trampat snett, men någonstans klaffar inte det hela... Den situationen jag befinner mig i nu är helt absurd, jag känner verkligen inte igen mig i detta läge och har noll koll på HUR jag skall komma ur det här... Det känns som om jag står på ett stort isflak, precis så stort att jag skulle kunna göra några ordentliga Squats på det, och ingen försöker hindra flaket från att driva iväg, ut på oceanen och tina.. Fitness is my Life, Í will Squat untill I Die

Aldrigvila!

Denna helgen går i ett igen. igår hade jag planerat vilodag men underbara Hanna körde ett Challengepass a la 90-tal så då kunde jag inte avstå!! På med 90-tals kläderna, tofsen på sne och in på träningspasset!! B-) Askul, 90-tals musik och humöret var på topp!! Tog mig en skön omgång i bastun därefter och solade lite solarium så nu är jag lugn å mysig inombords igen ;-)

Imorse hoppade jag då träningen och tar vilodag idag istället. Kläderna är packade för att göra sig iordning för årets Cocktailparty, direkt efter jobbet B-)

Dock blir det lugnt eftersom jag både måste köra hem inatt och jobba imorgon!
Sen är det inte längre kvar tills jag hämtar mina änglar igen <3
Helgerna går såååå fort!! :-)

Knus <3

Älskade Lunch!

Efter ett riktigt bra axel- och ryggpass sitter jag här i min ensamhet och käkar min älskade lunch: kyckling, ris, broccoli, sallad å lite vitlöks creme fraiche. Tomaterna hann aldrig mellanlanda på tallriken ;-)







Funderar så mycket över det här med jobb.. Mår rätt dåligt av att inte ha något, samtidigt har jag ju mina helger jag jobbar på Nordby (varenda helg) men det hade gjort mycket för både psyket och kroppen att få ha ett ordentligt, fast jobb!

Jag känner mig rätt värdelös och utmattad av det livet jag har nu, samtidigt har det bara gått drygt 10dagar...

Ett stillasittande jobb med ganska så lite variation hade varit passande för att jämna ut min kaotiska och annars så fartfyllda vardag just nu tror jag.. Ett jobb med samma fasta tider.

Drömma bör man.. :-)

2 mot 1

Det slår aldrig fel!
Från och med nu kan vi också stryka "att handla ensam med båda barnen" från min lista. Det är som att släppa lös två huliganer på en efterfest tror jag...
Med var sin vagn i nävarna var dessa två högt å lågt över hela affären. Dom hördes inte särskilt mycket, det var mest skratt eller ett litet förtvivlad "mamma" som hördes emellanåt, men dom sprang ju fram och tillbaka alla möjliga vägar genom hyllorna - på var sitt håll - inne på Ica. Inte heller var det något tjafs om vad vi skulle köpa, vilket jag blev väldigt imponerad och stolt över, godishyllan har de redan gett upp att försöka tjata till sig något ifrån för där är jag stenhård!! Nej är liksom ett NEJ!
MEN - det här med att lyssna på vad Mama säger "stå still, inte springa, kom hit... ja det är helt omöjligt!! Gud som jag inte har tålamod till detta längre :-P
Ibland vill jag bara lägga mig på golvet och gråta.
Dock har vi världens bästa personal här på Ica (som vid dethär laget känner till oss 3) och det gör att det hela känns mycket enklare :-)

Idag fick knattarna sina alldeles egna vagnar idag, vilket underlättade väldigt eftersom Thor gärna börjar bråka och vill byta vagn med William stup i ett, sedan blev det lite svårt för William i slutet eftersom han inte riktigt förstod varför andra barn också fick ta hans vagn, efter att han hade ställt tillbaka den..


Söta är dom allt :-)







Nu ska jag hoppa i säng igen :-)

Ny energi!!

Efter morgonens obligatoriska kaos med att få ut ungarna iväg i tid så har jag nu tankat ny energi på gymmet, redo att hämta en gnällspik och en skrikpotta.
Hela 2 timmar - lycka!!

.
.



.







.
.

Imorse var nog en av dom värsta mornarna på väldigt länge! Alla grät, även jag, övergiven och ensam kände jag mig mellan deras otroligt ofattbara hyss!!
Lämnade en ledsen William på dagis men han kanske förstår nu att det finns gränser även för mammas tålamod.
Thor var lika lycklig som vanligt när han kom till dagis och skall idag även sova där. Antar att det gått bra eftersom ingen har ringt och bett mig komma in :-)

Det är dock en pina att hämta ongen då han verkligen inte vill och i stort sett skriker sig hes hela vägen hem, och lite till...
Jag lär vara döv innan sommaren om dom tänkt fortsätta såhär...


HUuuur som..
Lunchen i magen å snart hämta monsterbäbisarna!!

.




Mitt i passet

Är precis ute å tar en nypa frisk luft efter lite cardio, 20min crosstrainer, 15min på löpbandet och 20minuter crosstrainer igen.. :-)

strax lite mage på det så är onsdagsträningen gjort den också ;-)

.
.



Sova bör man...

Ja ni vet!
Sömn är viktigt. Att få tillräckligt med sömn är ännu viktigare, och vi som tränar regelbundet borde vara stenhårda med vår sömn. men sen finns det någon som heter Sanja, som varken sover, sover tillräckligt eller har några rutiner överhuvudtaget...

Ja, så var det iaf Oktober - December år 2013. Nu har jag äntligen fått en (om ändå konstig) rutin i det hela. Tro det eller ej!
Men jag brukar faktiskt somna vid 20.00 när jag lägger barnen, vaknar runt 22 tiden (precis till kvällsmålet) är vaken till ca 01 (diskar, tvättar, plockar undan från dagen) och sover till 6.00.

Varför?

Ingen aning!!

Jag har försökt hålla mig vaken när jag lägger trollen men i samma sekund som jag tänker tanken så somnar jag..
Har i princip INGEN SOM HELST egentid på kvällen...

Vad tror ni, är det ok eller är det ohälsosamt???

Mitt nyårslöfte var att få till fler timmar sömn på dygnet, att få bättre rutin på det hela och släppa på kraven och måsten här hemma och fokusera mer på barnen!
Det har funkat rätt bra för att vara mig måste jag säga. Jag är lite lugnare i kroppen nu (om det nu är möjligt i min situation vill säga.. för ibland vill jag bara dunka huvudet i väggen eller bli överkörd av en dumper!!)

Men sak och ting börjar ljusna känns det som!
Jag slipper min största klump i magen, att behöva söka socialbidrag!
Det har varit något som har fått mig att må så fruktansvärt dåligt de senaste veckorna, jag har mått illa konstant!!!
Men med mitt helgjobb slipper jag den biten nu och ingen är gladare än jag :-D Dock är ju det ingen permanent lösning men våren är räddad.

Att vara arbetslös har också sina fördelar, om man är driven och positiv annars. Nu när Thor också är på dagis så kör jag ju självklart ett pass på gymmet direkt på morgonen efter att jag har lämnat knattarna på dagis :-) bättre kan man ju nästan inte ha det som gymbesatt två- och småbarnsmamma :-P

Nu börjar jag bli trött igen. Gonatt <3

Fokus på axlarna

Eftersom axlarna är den kroppsdel jag hittills lagt minst fokus på har de självklart inte utvecklats i samma takt som resterande kroppsdelar. Därav blir det ett extra axelpass i veckan och jag skippar benen helt några veckor.
Dock gör sig en gammal axelskada påmind :-/ jag hoppas det går över i takt med att jag bygger muskeln försiktigt :-)
.
.
.



.
.
.
WHO cares?? tänker ni.. jo, kanske någon av er faktiskt är intresserad..!? ;-)

Annars har vi här hemma inlett nya inskolningsveckan för Thor och det går över förväntan bra. Jag har lämnat honom från 8.30-11.00 tre dagar nu och imorn ska han få äta lunch på dagis också :-) jag fördriver tiden självklart ingen annanstans än på gymmet, och eftersom det bara ligger 5 minuters bilresa från dagiset så hinner jag dit lika fort som hemifrån ifall dom ringer!

Sen har Thor och jag umgåtts med några vänner tills William skulle hämtas, en gravid kvinna och en som nyligen har kläckt så jag blir inte mindre bebissjuk precis kan jag säga!!! :-o haha
Den inre klockan alltså :-P

Mage





.

.

.




Imorse fick magen lida pin och det tog bra längre innan denne började kännas trött, tror dock inte att den hann bli sliten!!! Förvånas och gläds varje gång över hur stark den har blivit. Efter operationen för snart 3 år sedan och Thor nästan direkt inpå kändes det nästintill omöjligt att få tillbaka styrkan igen. Men den kommer, om än sakta.

.

.

.




.

.

.




.

.

.

Hårda bud, imorse slet jag så fingrarna började blöda haha

.

.



LCHF paj

Den kan också kallas omlett med fetaost, fläsk å tomater, lagad i ugn :-)
Inget för ögat men GOTT!

*

*




*

*

jag och mina vackra skärmdumpar :-P


Ikväll blir det gymmet, sen en god köttbit med zucchini och ris :-D

Inget gym..

men god mat!
William har inte velat åka till gymmet igår så då fick det bli en vilodag till! Är denne herren inte med på det så är det ingen idé att ens försöka då han bara skulle varit jävlig och dryg :-P

Gjorde mig inte mycket ändå eftersom jag fortfarande är totalt mörbultad och blå efter min vurpa nedför trappen här hemma!! Den trappen är så brant att man egentligen borde backa ner, men jag hade lite för bråttom i söndags... hela min baksida är blåslagen, rumpan, baksidan lår, tricepsen på båda sidor ser förjävliga ut, trodde till och med att jag bröt armen! ja, först idag kan jag gå någorlunda vanligt igen... hade någon sett mig i duschen på gymmet i tisdags hade nog folk trott att jag var tillsammans med en våldsam person och gett mig numret till kvinnojouren :-P

Hur som så bjuder jag inte på några spännande bilder idag, bara mat ;-)

*




*





*

*

*






*

*

*

Nu är snart första inskolningsveckan för Thor gjort också och det har gått smidigt!
Trollet har varit där själv för första gången idag, om än någon timme bara men OJJ så värdelös jag känner mig nu... Ingen som behöver mig på dagarna, uschusch :-/ Mina barn har varit meningen med livet i 3 hela år, varendaste dag. Har alltid gjort allting tillsammans med dem, handlat, tränat, varit på möten, läkarbesök, träffat kompisar, bajsat, duschat, hämtat ved.... ALLT!!! Nu ska jag lägga fikus på bara mig själv de timmarna dom är på dagis... Ett helt nytt liv :-o

Självklart kommer jag försöka att lägga gymmet på förmiddagen efter jag har lämnat barnen, annars fortsätter jag att träna med dem, eftermiddagarna.

Det var allt från mig for now
Knus*

Saras Matkasse

Alltid lika kul att få maten hemkörd :-D

i måndags var det äntligen dags igen efter juluppehållet :-)






*







*




SundayMorning!

Jag sov otroligt dåligt natten till söndag så gymmet blev inte av förän runt 10 men bättre än inget. Cardio & Mage stod på schemat. På grund av tidsbrist så blev det 20minuter på crosstrainern å 2 magövningar (som ändå gjorde sitt känner jag idag!!)

Det var länge sedan jag tränade endast magen så jag kände ju en enorm skillnad i styrka!!!

Magen får sin del på köpet i ganska många övningar vet jag men jag vill ändå lägga mer fokus på den och axlar då...

Jag blev iallafall så otroligt positiv överraskad och överlycklig över att jag kunde använda min förra maxvikt nu som uppvärmningsvikt :-D
Do That Sis ;-)


*

*

*




*

*




*

Tänk att denna mage varit gigantisk stor hela två gånger, och en gallstensoperation däremellan... otroligt vad denna stackars mage varit med om.
*




*

*

Efter gymmet bar det av på 1års kalas. Och efter den obligatoriska mattallriken efter gymmet tryckte jag i mig mumsig tårta, helt utan dåligt samvete ;-)

Jan. 11, 2014

home is where your heart is

Träningsblogg!

RSS 2.0